Artificiell intelligens (AI) är många saker. Att vi ska få robotar som helt kan imitera den mänskliga hjärnan ligger fortfarande en bit bort. Många av de tjänster du använder dagligen i mobilen har en släng av snäv AI men framför allt har generativ AI kommit på bred front.
Den enklare typen av AI kan dra slutsatser av datainsamling, analysera stora datormängder snabbt, förstå språk, lösa vissa problem och kommunicera. Det brukar kallas snäv AI och handlar alltså inte om att efterlikna den mänskliga hjärnans beteende. De flesta söktjänster har någon form av AI i botten. När du får tips på musik i din streamingtjänst, när ditt fotoalbum gör särskilda samlingar eller du använder ett översättningsprogram, så använder de sig alla av någon slags AI.
Idag är det emellertid en annan form av AI som är på allas läppar: Generativ AI, ibland kallad stark AI. De flesta av oss använder GPT-tjänster (Generative Pre-trained Transformer), där Open AI:s ChatGPT brukar vara den mest omtalade. Generativ AI har som syfte att efterlikna den mänskliga intelligensen på ett övergripande sätt och lösa olika typer av uppgifter, till exempel svara på frågor, hjälpa till med programmeringskod och framställa bilder.
Det är enkelt att förstå fördelarna med AI utifrån ett marknadsföringsperspektiv för att kartlägga målgruppers beteende på nätet. Samtidigt skapar ny teknik ofta debatt i början, i det här fallet inte minst för att man kan använda AI för att generera bilder. AI-tjänster måste också tränas på något för att kunna fungera och då hamnar vi i upphovsrättsliga frågor.